Idag åkte vi upp till Åby ängar rätt nära vårt gamla radhus. Först för en rejäl sväng i skogen med de vuxna hundarna, sen lägga ett viltspår åt Knasen och sen åka hem för lite fika.

Atlas fick ju gå här ofta de första två åren men Izidor och Knasen blir ju bara några gånger i månaden som mest. Skönt för oss att gå i skog som vi kan ”utantill” med bra mark att lägga lite spår i utan att störa varken människor eller vilt. Många olika slingor med varierande längd och underlag finns det och vi har nog gått de flesta någon gång under de närmare 20 åren vi gått där med våra hundar. Izidor är ”säker” i skogen och håller kontakten bra, men vi försöker gömma oss lite då och då. Filmen ovan visar hur Izo reagerar när hans älskade Matte försvinner. Atlas har mer jakt i sig och får bara vara lös när vi har bra koll på omgivningarna så det inte finns vilt i närheten.

Lite senare åkte vi tillbaka så Knasen fick genomföra spåret, ca 300 m, vilket har gjorde riktigt bra med lagom tempo! Vi får helt enkelt träna några långa spår till sen köpa några träningsspår så någon annan kan se hur det ser ut.

En riktig retriever bär på saker säger man ju men Knasen har på senare tid fokuserat på att bära stora grenar på sina promenader… Den här är ”bara” en dryg meter, den har bytte ut den mot var betydligt längre och hårdare, man får akta sig när han kommer farande!

Igår var jag med på en drevjakt på Gålö som anordnas av Jägareförbundet. Vi jagade enbart med hagelvapen och hundarna som drev är kortbenta vilket håller nere tempot. I andra ”såten” hörde jag på radion att min passgranne hade en fin bock som drevs 50-70 meter bort från honom i lagom tempo, bocken gick vidare men kom tillbaka ytterligare en gång och då valde den att gå ut via mig. Tyvärr för mig var avståndet som närmast 35 meter vilket är för långt med hagel så givetvis sköt jag inte. Vackert var det oavsett när bocken passerade utan någon som helst stress. Hunden kom förbi en minut senare med fullt skall, rena textboksvarianten!

I sista såten kom först två rådjur som till stor del var skymda av träd förbi, även det vackra djur som fick vandra vidare, och efter ett tag gick tre älgar in i såten. Ko, kalv och liten tjur som kom in och bestämde sig för att vända ut direkt mitt emot mig… De valde dock att gå mellan mig och min närmaste passgranne som stod kanske 40 meter bort. Pulsen satte fart rätt rejält!

När man sitter/står på pass vill man ju inte att djuren ska se jägaren men de är dessbättre färgblinda så kamouflaget behöver inte vara helt rätt i färg, det är viktigare med tonen, alltså kan vi ha tex orange så vi syns ordentligt för människor (och fåglar). Allt för säkerheten.

Rätt kul med aktiv medhörning i hörselskydden. På full förstärkning hörs det mesta som händer i närheten och det är inte tomt på folk i skogen bara för att vi jagar. Folk hörs på långt håll och de är ofta inte medvetna om oss som är på pass även om vi har orange på oss.

Alla djur i skogen vann över oss jägare denna gång (så är det så gott som alltid när jag är ute) men jag är helt nöjd med upplevelsen som jag fick, det är inte viktigt att komma hem med ett djur men får man se och höra ett vackert drev är det en bra dag i skogen och pulsen sjunker markant, kanske även blodtrycket vilket jag behöver sänka…

Imorgon ska jag till vårdcentralen för att påbörja en dygnsmätning av mitt blodtryck, ska bli intressant att se hur den kurvan ser ut och om de måste hitta på något nytt i medicinväg för att hålla trycket nere.

Ha en bra vecka därute!