Terminen avslutades med ett stort antiklimax, danstävlingen ställdes in (flyttades fram till februari) eftersom halva årskurs ett var frånvarande av en eller annan anledning. Återinsatta lektioner en dag före avslutningen kändes kanske inte helt meningsfullt men en del allmänt jobb kunde ju eleverna ägna sig åt i alla fall.

Ingen riktig avslutning i matsalen med musik och tal blev det heller men våra elever verkade uppskatta tiden tillsammans med lite fika och ett quiz som Jerre fixat (klockan två på morgonen).

Julafton är ju målet med jullovet enligt alla elever, för oss var det nog mer att få träffas större delen av familjen. Patrik, Ellen och Junie kom ner i onsdags och på julafton åkte jag och hämtade min pappa, Göran.

För första gången någonsin hade vi en tomte hemma och det fungerade väldigt bra med Junie även om hon höll sig hos mamma så länge han var kvar.

Massor av presenter delades ut, flest till Junie förstås men alla fick något även om vissa presenter inte hann fram i tid eller glömdes någon annanstans.

Jag valde att slå in pappas julklapp lite överdrivet med hjälp av bland annat en av de gamla hyvlarna som jag ärvt efter min morfar, troligtvis var de hans farfars om min morbror minns rätt. Öppningen kan ni se i filmen nedan, innehållet var en god flaska av livets vatten.

Junies farfarsfar var kvar till tretiden då jag skjutsade honom vidare till nästa julfirande.

Inför julen hade Helén och Ellen fått för sig att vi skulle ha sparkdräkter på oss med jultema så det beställdes hem en var. När vi väl var ensamma fick Helén även för sig att vi skulle ha något på huvudet, jag gillar ju dock inte diadem…

Det mesta är ju rätt (bortsett från viruset) med snö och minusgrader så det är relativt ljust och hundarna håller sig renare när det inte bara är blött.

Juldagen hade Patrik och Ellen bestämt att de skulle träffa Simon och hans tjej så då passade vi på att åka till skogen och njuta lite med hundarna, Knasen fick fnatt som vanligt och Atlas fick behålla kopplet på eftersom vi såg lite för mycket spår av djur. Izidor går för det mesta lös och är så följsam att man nästa glömmer bort honom. När vi kom hem blev det en stund på tomten så att de kunde leka fritt utan att vi behöver tänka på andra människor och djur.

Det enda som inte blivit som vi ville är blandaren i duschen på bottenvåningen som inte längre släpper fram vatten, blir till att byta när ungdomarna har lämnat Stockholm för Sundsvall och Helén börjat jobba igen.

Med detta önskar vi er ett Gott Slut på det här året och Ett Gott Nytt år!